Jag blir alltid så överambitiös på julen. I always have to over-do everything. Och fråga mig inte varför. Egentligen kan man väl tycka att jag borde ha växt ifrån det såhär vid 16års ålder, men vad förväntar man sig av någon som alltid kommer vara lika mogen som en femåring?
Men jag vet inte. Och nej, det handlar inte bara om julklapparna, det är så mycket mer än så. Det må låta som en klyscha men jag njuter verkligen av att ha hela familjen samlad. Speciellt nu då båda bröderna flyttat och man ser dem en gång i kvartalet, typ. Jag håller hårt - för hårt - på traditionerna, jag är medveten om det också. Men jag är ett kontrollfreak och är så rädd att allt det magiska med jul ska försvinna om minsta lilla detalj blir fel. - Och oftast är det något som inte stämmer, någon tradition som inte kommer till sin rätt. Och jag kan ha panik under julaftonens gång och vara upprörd över att saker inte går som jag tänkt. Men ändå somnar jag varje julaftonskväll och tycker att "ja, det blev en bra jul iår iallafall". Oväntade saker, panikutbrott hör liksom julen till. Det blir aldrig som man tänkt sig, men det löser sig alltid iallafall.
Egentligen ska jag bara vara lycklig över att jag inte behöver fira jul i två olika hus med skillda föräldrar, att jag får äta skinka och dricka julmust. Egentligen ska jag vara lycklig att jag har en underbar och ödmjuk mormor, en tapper morfar, en rar och unik farmor, två underbara pedagogiska föräldrar som jag har en superB relation med, två äldre bröder som väljer att spendera tid med sin familj, en fantastisk envis men fenomenal moster morbror och kusin, som alla vill dela traditionen med mig.
Egentligen behöver jag inte stressa inför jul, för så länge jag har dessa människor kan jag skatta mig jääävligt lycklig 365 dagar om året.
God Jul till alla rara männskor där ute :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar