måndag, mars 31, 2008

GR!

Jag var, nej, snarare är, förbannad på blogger. Skrev ett detaljerat och bra blogginlägg om Sofias vistelse här, (med styckeindelning och allt) sparade det, och var nöjd och glad. Så ser jag, när jag ska kontrolläsa, att blogger har tagit bort fan halva inlägget! Det sista och första är med, men delen som ska befinna sig därimellan är helt putsväck! Vart skitförbannad, men jag hade (som tur var) kopierat hela texten om något skulle hända, så jag klistrade in den i ett nytt inlägg, men blogger tar självklart inte med stycke indelningarna, och jag orkar inte fixa det.

Elak blogger! >:[

lördag, mars 29, 2008

Pelikanen har flugit igen! - hela inlägget. Utan stycke indelning ><

Pelikanen har flugit igen. Känns mycket vemodigt och sorgligt. Hela veckan har varit helt fantastisk och rolig, har fortfarande inte hunnit smälta allt roligt som har hänt!
Tisdagen var, som sagt, sjukt pirrig. Ett par minuter före papsen och jag skulle åka iväg till flygplatsen upprepade jag samma sak ett X antal gånger till min mor "Okej, mamma. Vi skiter i detta. Vi hämtar henne inte. Hon får ta första bästa plan hem!" Mamma suckade och skrattade. Påpekade att jag borde försöka kontrollera mina känslor. (Som om det vore möjligt?!) Iallafall, papsen och jag åkte iväg och plötsligt var vi framme på Kallax. Huxlux satt vi på ett par bänkar, och jag var så pass nerös att jag trodde att tarmarna vände sig in och ut i magen, eller, jag hade kunnat spy åtminstone. Det började röra på sig vid trapporna och folk komm nedgåendes en efter en. Jag stod som fastvuxen i marken av nevositet och spanade efter ett par orange-blå randiga benvärmare, men jag hittade inga. Lokalen började fyllas med folk och jag såg inte längre någonting från där jag stod, så motvillig och överfull av nervositet flyttade jag på sig att jag stod rakt framför trappen. Och plötsligt, nedgående och med en blick som vandrade runt runt i rummet kom Fian gående med ett par orange-blå randiga benvärmare på sig. Jag började gå mot henne, stel som en pinne och tänkte Vinka och le, vinka och le plötsligt hade även papsen hälsat och vi började gå ut mot utgången. Kom på nåt att säga.. kom på nåt att säga. "Såå.. hur gick det i Stockholm då?" och sedan pratade vi på lite stelt, bilresan hem var tyyyyst, men så fort vi kom in på NorraByn blev det aningen lättare. Kunde bryta tystnaden med att leka lite Guide. Väl hemma dumpade vi Sofias grejjer i mitt rum och åt sedan palt. Efter det tog vi oss en promenad upp till byn och köpte Naturgodis och Brämhults Hallon-Lime. Vid den tiden hade vi en del att prata om så det var inte alls pirrigt längre. Efter en promenad med en hel del fotografering från Fias sida, parkerade vi oss i sängen/soffan min och såg på "monty phyton - the holy grail", sen även "Armageddon". Båda filmerna var asbra. Måste införskaffa dem snarast.<3sen>< Det var lite pinsamt också, minsann. Iallafall, vi var hårdhudade och stod ut 3åk, sedan gick vi in i värmen och köpte varsin chokladmuffins med grädde och hallon. Sjuuuukt gott. Vi åt, räddade en mal från ett hemskt öde och bestämde oss sedan för att åka hem igen.Väl hemma tog vi varsin dusch, gjorde oss klara och gick sedan till Smultert, där vi åt varsin Baguette. (Sofia; köttbulls, Jag;kyckling) Sedan gick vi till farmor och hälsade på, så hon fick berätta för Sofia om då hon läste till Barnmorska i Göteborg. Sedan fortsatte Fian och jag vår vandring mot konsum, där vi använde upp vår 50lapp som vi fick av mormor;) Jag fyndade två filmer, föresten. Robin Hood - Men in tights och Romeo&Julia (Den med Leonardo DiCaprio) Sen hade vi beslutsångest; Godis eller naturgodis? Eftersom vi inte kom fram till något beslut fick ödet/slumpen (välj själv) bestämma. - Vi singlade slant (Eller 50-öring snarare) Det blev Naturgodis. Vi plockade på oss rejält med naturgodis och köpte sedan varsin BRAVO-juice. (Frossaaaaa) sedan vandrade vi hemåt, parkerade i varsin säng och såg på filmera i ordningen; Robin Hood - Men in tights, Romeo&Julia. Sedan somnade vi. Mycket nöjda.Åsså bidde det Fredag. Sov hyffsat länge, gick upp, åt frukost klädde på oss och gick upp på byn. Var effektiva så vid kvart i tolv hade vi handlat alla ingredienser som behövdes till en Smoothie/Milkshake (välj själv eller ta båda) Sedan gick vi förbi mormor och morfar som bjöd på äppeljuice och fika, efter att ha tankat i våra magar lite bränsle fortsatte vi med näsorna pekandes hemåt. Hemma började vi genast att tillverka smoothies/milkshakes. Youghurt, glass, bär, riven blockchoklad, kiwi. Mixa. Garnera, kiwi, bär, choklad. Roven choklad. Ät. Njut. Bli mätt. Sedan skrattade vi lite åt mediumet i "Mannen som kunde tala med andar" eller "Beyond" som det hette så fint på Amerikanska. (Visst var det så..?) Sedan åt vi middag/lunch vilket skulle bli renskav, men eftersom Amanda varit duktig och glömt att låta det ligga framme en stund och tina, blev det inget av det. Så då skulle vi steka upp lite palt istället. Men även den var så väldans fryst. Så det bidde det tredje och sämsta alternativet; stekt hamburgare i pitabröd. Men det gick ner det också! Sen satte vi oss i bilen och åkte iväg till Kallax.Framme på Kallax fick vi hjälp av en tuff tant att checka in, sedan följde både jag och mor Sofia upp till gaiten. Där prövade vi parfymer så det stod härliga till! (Får hoppas att ingen astmatker traskade förbi just då, för isf hade denna/denne nog fått ett rejält anfall) Sedan var det hej och ajöss med Pelikanen aka Fian aka Gbg-fian aka Sofia aka Vänsterhanden aka pegasus_91 eftersom det var dags för henne att gå ombord. Lite ledsen dokumentation, en kram och sedan skilldes vi åt. Blev dock lite dramatiskt då jag kom på att jag glömt att ge Sofia brevet, så ungefär precis då hon var påväg att öppna dörren och gå tjöt jag "SOFIA! vänta!" och rusade sedan fram till incheckningsdisken. "Jag glömde ge dig denna. Det är brevet jag inte hunnit skicka!" pustade jag och räckte Fian ett prydligt ihoprullat papper med en rosett runt omkring" SEN skilldes vi åt.

Pelikanen har flugit igen!


Pelikanen har flugit igen. Känns mycket vemodigt och sorgligt. Hela veckan har varit helt fantastisk och rolig, har fortfarande inte hunnit smälta allt roligt som har hänt!


Tisdagen var, som sagt, sjukt pirrig. Ett par minuter före papsen och jag skulle åka iväg till flygplatsen upprepade jag samma sak ett X antal gånger till min mor "Okej, mamma. Vi skiter i detta. Vi hämtar henne inte. Hon får ta första bästa plan hem!" Mamma suckade och skrattade. Påpekade att jag borde försöka kontrollera mina känslor. (Som om det vore möjligt?!) Iallafall, papsen och jag åkte iväg och plötsligt var vi framme på Kallax. Huxlux satt vi på ett par bänkar, och jag var så pass nerös att jag trodde att tarmarna vände sig in och ut i magen, eller, jag hade kunnat spy åtminstone. Det började röra på sig vid trapporna och folk komm nedgåendes en efter en. Jag stod som fastvuxen i marken av nevositet och spanade efter ett par orange-blå randiga benvärmare, men jag hittade inga. Lokalen började fyllas med folk och jag såg inte längre någonting från där jag stod, så motvillig och överfull av nervositet flyttade jag på sig att jag stod rakt framför trappen. Och plötsligt, nedgående och med en blick som vandrade runt runt i rummet kom Fian gående med ett par orange-blå randiga benvärmare på sig. Jag började gå mot henne, stel som en pinne och tänkte Vinka och le, vinka och le plötsligt hade även papsen hälsat och vi började gå ut mot utgången. Kom på nåt att säga.. kom på nåt att säga. "Såå.. hur gick det i Stockholm då?" och sedan pratade vi på lite stelt, bilresan hem var tyyyyst, men så fort vi kom in på NorraByn blev det aningen lättare. Kunde bryta tystnaden med att leka lite Guide. Väl hemma dumpade vi Sofias grejjer i mitt rum och åt sedan palt. Efter det tog vi oss en promenad upp till byn och köpte Naturgodis och Brämhults Hallon-Lime. Vid den tiden hade vi en del att prata om så det var inte alls pirrigt längre. Efter en promenad med en hel del fotografering från Fias sida, parkerade vi oss i sängen/soffan min och såg på "monty phyton - the holy grail", sen även "Armageddon". Båda filmerna var asbra. Måste införskaffa dem snarast.<3><>
Framme på Kallax fick vi hjälp av en tuff tant att checka in, sedan följde både jag och mor Sofia upp till gaiten. Där prövade vi parfymer så det stod härliga till! (Får hoppas att ingen astmatker traskade förbi just då, för isf hade denna/denne nog fått ett rejält anfall) Sedan var det hej och ajöss med Pelikanen aka Fian aka Gbg-fian aka Sofia aka Vänsterhanden aka pegasus_91 eftersom det var dags för henne att gå ombord. Lite ledsen dokumentation, en kram och sedan skilldes vi åt. Blev dock lite dramatiskt då jag kom på att jag glömt att ge Sofia brevet, så ungefär precis då hon var påväg att öppna dörren och gå tjöt jag "SOFIA! vänta!" och rusade sedan fram till incheckningsdisken. "Jag glömde ge dig denna. Det är brevet jag inte hunnit skicka!" pustade jag och räckte Fian ett prydligt ihoprullat papper med en rosett runt omkring" SEN skilldes vi åt.

Tog lite bilder på planet, sprang längst det långa glasfönstret ändå fram till Gaite 2 eller 3. Där tog det stopp. Rusade till min mor och sa "Vi skyndar oss ut så kanske jag får en bild på planet då det lyfter" aå stressade jag genom lokalen, nerför rulltrappan och ut på gatan. Tillslut fick jag en bild på det lyftande planet och mamma och jag kunde med gott samvete köra in till stan fö att inhandla converse. (Hittade dock inga. Varken på skokällarn, inter sport eller Team Sportia) tröstade mig själv genom att köpa en svart tröja med texten 'Everyone needs to be loved' samt en militärgrön/mörkrosa palestina sjal.
Kärlek på hög nivå<3>
Ha de bäst! /amanda


PS För den som undrar; på bilden, mellan det yttersta trädet och det höga metall-tornet ser man pelikanens flygpplan. DS

tisdag, mars 25, 2008

Pelikanen flyger !

Sofia kommer snart. Vi far och hämtar henne i Luleå strax.
Sjukt nervös. Jag kommer göra bort mig, eller något.
Pirr,pirr,pirr.

HEHU! :D

/amanda

torsdag, mars 20, 2008

årets största trend intervention light.

http://www.tjuvlyssnat.se/barn/arets-storsta-trend-intervention-light

Från Älvsbyn! ;o

Haha, vilken diss ! x)

Amandas snabbtänkthet nådda onårbara höjder på NO'n idag;

A: Ja, SÅN fiskmat luktar illa!
E: Lukta på den här då.. *sträcker fram fiskmaten*
A: Åh fyfan!
E: mm.. så smakar äggen i Finland.
A: ??
E: Aa, de är uppfödda på fiskmat.
A: Äggen ?!
E: nej.. hönorna.

Bravo amanda, bravo.

Och nu, kära vänner, kan jag stolt meddela att jag äntligen blivit av med min andra oskuld; Guitar-Hero oskulden! Spelade för första gången hos Gabb igår, hon jag och Karin. Behöver inte nämna resultatet, men andra gången kom jag faktist upp till 91% på Alice Cooper - Schools out. (dock på lättaste "leveln") Spelade en gång till idag och förbättrade med 4%. Yey.
Sen följde jag Karin, Emma och Gab till busstationen eftersom alla skulle med bussen (Karin skulle dock vänta på skjuts av sin mor) Så vi satt och pratade och väntade, så kom Emmas och Gabs buss så då blev det bara Karin och jag kvar. Sedan efter ett tag kom även Karins mor för att hämta Karin.

Haha, Vilken diss Karin!

/amanda

måndag, mars 17, 2008

MVG-girrrrl .

Har laddat upp med en lagom mängd nötter, physalis, och en Oatly äpple-dryck, samt en massa underbar Phil Collins - musik.
Detta är alltså min belöning som jag unnat mig själv eftersom jag just nu är en mycket mallig och nöjd nippertippa!
Vi fick tillbaka den andra delen av NP idag, nämligen uppsatsen. Och om jag var nervös! Jag satt och rabblade upp för Emma om alla hemska saker som säkert hade skett; Min novell klassades inte som novell, handlingen passade inte till temat, styckeindelningen var fel och det fanns inte någon som helst poäng i texten. Så gissa hur mycket lycka jag fylldes med då jag (efter en hel del krångel med papprena) tillslut hittade sista sidan där Inger skrivit betyget, tre snirkliga bokstäver; MVG.

Nu är jag som sagt, mycket mallig, stolt, självsäker och överlycklig. Så bli inte förvånad om vi stöter på varrandra och jag har ett stort fett leende påklistrat under näsan.

Stolt.Stolt.Stolt.

/Amanda

igår :)

Shake-a-doo
(toksnurr)

Mktmkt trevligt igårkväll/natt. Maja, Jenni, Ann och Emma var här och hade pyjamasparty ;) Varken Don Pedro eller Jenny kunde komma, vilket var lite synd..
Iallafall åt vi en massa godis, såg medlosifestivalen och skreeeeek då de äntligen va dags för Björn Gustavson ;D

Uppdatering kommer senare.

lördag, mars 15, 2008

Pyjamasparty ;>


Ikväll blir det pyjamasparty hos mig :)
Vi som var hos Julia och såg kärlek och lavemang, ska ha en liten återträff och sörja att TP är över. Kommer bli grymt skoj :)



--

Dessutom har papprena från EF-språkresor kommit! Så nu vet jag säkert att jag fick plats i gruppen och att resan blir av!

Komplimanger

Blir så himla rörd. har fått så många fina komplimanger på sista tiden, så jag känner mig bortskämd och salig.

"Gud vad bra ni var allihopa! Du var asbra!!!:):):) Kram /Erika" (kommer inte riktigt ihåg. men typ så)

-sms jag fick av Erika efter föreställnigen igårkväll! :D

"Åååh, amanda. Du var så bra igår!"
- sa maja idag i telefon :')

"Får jag kopiera det du skrivit och skriva ut det? Du skriver så himla bra" (typ nåt sånt)
- jennifer idag på msn.

"Och de där du sa! Alla i hela publiken bara tystnade, och sen både applåderade dem OCH skrattade!"
- lärarMimmi efter föreställningen igår.

Alltså, jag vill inte vara mallig eller något nu då jag skriver upp komplimangerna såhär i bloggen. Det är snarare så att jag vill VISA hur underbart gulliga en del människor kan vara ibland, och hur mycket ens självförtroende växer av lite goda ord.
Dom värmde verkligen. Heeela vägen in i hjärtat ! :)

/amanda

Teaterprojektet 2008

Gud vad jag kommer sakna allt...

Teaterprojektet 2008, "mycket väsen för ingenting"
<3

fredag, mars 14, 2008

Inga ansikten är så rena och klara som de som tvättats i tårar.

Nu är det slut.
2 föreställningar igår och två idag, och nu är allt slut. Alla de veckor och timmar vi har lagt ned, har nyttjats under två korta, intensiva dagar. Alla de minnen vi skapat och nya kontakter vi har fått, är det enda som kanske riktigt stannar kvar.
Alla skämt, alla tabbar, all ilska, glädje och trötthet.
Nu är allt slut, och på måndag återgår vi till det vanliga.

Nu har forum varit vårt hem i ca2veckor, med intensiv träning från tidig morgon till sen kväll. Vi har lärt oss nya genvägar i dess katakomber och sprungit upp och ner för stentrappat vid logerna. Vi har suttit i 15-30minuter och blivit sminkade. Samma procedur varje gång; Underlagskräm, foundation, 3lager puder, skägg, ögonskugga, rynkor, och det vita, transparanta pudret. Sedan på med hatt, navel-höga brallor, skjorta, kavaj och käpp och sen iväg.
Dessutom har man haft 20kg vax i håret för att få det att ligga platt på skallen under hatten, om man vart snubbe.
Och nu, nu är allt slut.

Inget stressat spring bakom scenen, inget fniss, smyg, eller röstuppvärmning. Inget pep-talk på scenen och ingen samling/utvärdering i salongen. Inga omtagningar, inga nya idér från Johnnie eller Tommy. Inga torra skämt och inget svammel
Inget överdrivet skådespeleri, inget kostymrep. Ingen puls som går i hundraåttio, och inga "Breake a leg" före föreställningarna.

Nu kommer aldrig känslan av att stå bakom scenen och vänta på inledningen, samtidigt som introt till Gudfadern spelas och publiken kommer in, att komma. Nervositeten man hade är borta och all prestationsångest är försvunnen.
Vi kommer inte längre stå i en klunga nere i logerna och sjunga ut "MinneManneMonne - MinneManneMonne-MinneManneMonne" så många gånger man orkar.
Inget stående utgångsläge.
Ingen "Grönögda fröken Göransson köpte Jönköpingsveckoblad i hörnet hos Herr Göransson" eller "vars är min lilla mus, den är i papperskorgen"

Vi kommer inte höra Jennis, Anns och Majas klagande stämmor då "chopp-chopp" går för att ta lite "frisk luft" Inget mer "FIKA!!" då någons telefon ringer.
Man kommer tillochmed sakna Tommys låååånga osammanhängande tal (som dock kommer rakt från hjärtat) .
Hero, Beatrice, Carmen, Don Pedro, Benedikt, Don Juan, Claudio, Budbäraren, Pagen, Antonio, Margareta, Ursula, Broder Frans, Dogberry, Verges, Borachio, Elin, Leonato
är de namn vi svarat på under ett tag, men även dem kommer dö ut och är snart bara rollfigurer.

Det här har varit det bästa jag gjort under hela mitt liv. Nu ska jag gå och lägga mig, gråta ett tag innan jag somnar och sen drömma en massa drömmar om hur fantastiskt det har varit.
En del repliker kommer jag aldrig glömma.

"Min bäste vän Leonato, ni tar frivilligt på er en massa besvär, som andra bara försöker slippa!"
- Don Pedro, Nr1

"greven är varken ledsen eller glad, sjuk eller frisk, greven är bara lite lik en citron. Sötsur som den, och gulgrön som den, fast av svartsjuka"
- Beatrice, Nr1

"Åh, vad vågar inte människor, och vad är dem inte i stånd till att göra? Vad gör dem inte dagligen utan att veta vad de gör?!"
- Claudio, Nr2

"Ett rörande uttryck för en äkta rörelse! Inga ansikten är så rena och klara, som de som tvättats i tårar. För hur mycket vackrare är det inte att gråta av glädje, än att glädjas åt gråt?"
- Leonato, the one and only (Ok, det var ett skämt eftersom ajg ensam spelar leonato)

Jag kommer sakna min käpp, den har följt mig som en trogen vän den senaste tiden.
My soulmate <3

Måste ta ett kort...

Åh gud, jag kommer sakna ALLA som varit med i teaterprojektet -08 och gjort det till den underbara pjäs den är. Tack.

torsdag, mars 13, 2008

Teater premiären.

Idag var det teaterpremiär, hade första föreställningen under förmiddagen, för sexor, sjuor och åttor. Några vidselare var där och några från gymnasiet. Och några lärare.
Iallafall gick det som en dans första föreställningen, sen den andra, som var klockan sju gick rakt upp, och sedan rakt ner. Dessutom var både mamma och mormor och tittade, så jag gjorde bort mig. HUR jag gjorde kan vi ta imorgon.
Allt för smärtsamt att ta det nu. (he..he) :P

Imorgon är det två förestälningar sen är allt slut...

Nu ska jag tvätta bort smink och vax (i håret)
/amanda

onsdag, mars 12, 2008

Genrep och pressvisning.

Idag var det de riktiga genrepet, då en del folk utifrån kommer och tittar. Dessutom var det pressvisning, så en reporter från Piteå Tidningen var och fotade. Lite irriterande då man hörde kameran knäppa då man stod på scen, kom av mig ett tag men det gick bra sen igen.

Förövrigt kom min egna påhittade rollfigur "Peder" fram idag en stund och skrämde vettet ur Karin. Hahha. Ujujuj :)

Uppdateringar från TP:
Jag lyckades sluddra en hel mening och sluta med att säga "Broder Sve.. Swi.. Frans"
Maja, Julia, Jennifer och Ann, Stefan, JennyJ Lisa Decci och JennyB (sångarna) var skitbra, as usual :)
Tommy som var lite smått sur då och då igår, verkar mkt nöjdare och gladare idag.
KB hittades inte i publiken idag, utan bakom scen, där han skulle vara :D
Tv-monitorn nere vid logerna fungerade för första gången på hela veckan !
Jag lyckades säga "lycka till" bakom scenen till Jennifer, och hon råkade säga "tack." men vi ändrade det snabbt till ett "Brake a leg" och ett "ja" .
Wellwell, det var nog allt.

IMORGON ÄR DET PREMIÄR !

/amanda

tisdag, mars 11, 2008

Med piller och med pulver - så botar jag allt.


Idag hade vi kostymrep. Gick bra. Var kul. Skitkul, faktist. Men inför en del akter var jag rätt nervös, och när KB inte infann sig på plats inför 4:e akten var jag ett vrak. Johnnie lugnade mig dock och sa "Gå ut på scen, och säg högt Vars är Antonio?! .. han är nämligen ute i salongen, så vi ska sätta han på pottan lite" Så jag gjorde som Johnnie sa, och då jag sagt min replik hörde man "va?! OOOOJJJ!"

I've been living with a shadow over head,
I've been sleeping with a cloud above my bed.
I've been lonely for so long,
trapped in the past
I just can't seem to move on.

I've been hiding all my dreams away,
just in case I ever need them again someday,
I've been setting aside time
To clear a little space in the corner of my mind.

All I want to do is find a way back into love,
I can't make it trough without a way back int love,
oooooh.


Wellwell, idag försökte Claudio, Don Pedro, Hero, Beatrice, Ursula, Mimmi och jag att få gubben som sköter forum lokalerna åså att gå med på att låta oss sova över där en natt. Men det fick vi inte. (konstigt? .. kanske inte) Iallafall hade vi ingenstans annars att sova, eftersom vi var ett litet antal personer. Vi bestämde oss att istället gå och äta på Okey. Jag ringde Emma och frågade om även hon ville följa, vilket hon gjorde. Så vi gick och åt, snackade en massa om teaterprojektet och sedan gick vi till konsum för att kolla om dem hade Kärlek Och Lavemang, vilket de inte hade. Då köpte vi lite godis, ringde efter skjuts och for hem till Don Pedro och såg Kärlek Och Lavemang som Beatrice hade kirrat tack vare sin mor.

Claudio: Ann
Don Pedro: Julia
Hero: Jennifer
Beatrice: Maja
Ursula: Jenny
Mimmi: Mimmi (eftersom hon är i smink)
Emma: EMma (----------' ' -------------)

Tackochhej
/amanda

måndag, mars 10, 2008

Surprise !

Haha, mina vänner ääär verkligen de bästa. Jag skulle inte alls till forumkorsningen, det var bara en avledande manöver. Istället vaknade jag tjugo över åtta av att Karin, Emma och en stooor tårta kom in i mitt rum, sjungandes. Sedan fick jag fem minuter på mig att duscha, undertiden som tjejerna skulle göra frukost. Så jag duschade, drog på mig jeans och en tröja och åt sedan tårta. Frida hade hunnit komma undertiden. Efter det fick jag en ögonbilndel för ögonen och vi åkte iväg till något jag upptäckte var busstationen. Sedan åkte vi buss i något som kändes som en evighet, och efter det åkte vi bil. Plötsligt var vi framme och jag (som hade haft mina aningar om vad som skulle hända) insåg att jag haft rätt; vi var vid tigerburen. (En lägenhet)
Vi dumpade grejjerna och gick sedan ut och shoppade.
Jag hittade mig en klänning, ett bälte, ett halsband och en tröja.
Sedan hittade både jag och Emma varsitt par högklackade skor som vi la undan för att köpa sen. Efter ett tag ville Emma och Karin att jag skulle gå så de kunde gå och köpa mig en present (tydligen ett halsband) så jag gick till Frida som var på Vila. När Frida köpt ett par byxor ringde Emma och sa att vi var tvungna att skynda oss eftersom hon och Karin ville in i lägenheten för Emma mådde jätte dåligt. (Frida hade lägenhetsnyckeln) Så vi rusade iväg från Smedjan. På vägen tillbaka kom jag på att jag skulle köpa skorna, så jag ringde Emma och sa att jag skulle gå och köpa skorna, men att Frida kom med nyckeln. "Får jag prata med Frida?" sa Emma i telefonen. Jag gav telefonen till Frida och började sedan gå iväg åt motsatt håll - mot DinSko. "Vänta Amanda. Följ med nu, jag följer dig sen och köper skorna"
- DÅ insåg jag att de hade köpt skorna åt mig.

Jag älskar mina flickor. <3

Imorgon är det TP, och för första gången på länge känns det roligt.

/amanda

fredag, mars 07, 2008

Fredag

När jag väl lyckats putta undan latheten när det gäller att installera digitalkamera-programmet som gör så att man kan lägga över bilder till datorn, så valde datorn att börja leka rövare med mig. Jag drog ett X antal ramsor (som INTE är värda att nämnas här) om hur störd datorn var, om hur den förstörde mitt liv, osv osv, innan jag insåg att jag stoppat in fel skiva..
Det går så ibland, låtsas vi. Men nu vet jag iallafall vilken känsla jag ska ha i kroppen då jag spelar "Lelle" och är flyförbannad!

Bara ett par dagar kvar nu, sen smäller det!

Såg en bit av "Robins" ikväll, Björn Gustavson var ju med ;) Nåja, fick se ca 10 minuter av det som Björn var med i, och det var inte så fruktat intressant. Tyckte mest att Robin och Felix Herngren var rätt så jävliga med stackars lilla Björn som aldrig han säga klart sina meningar, och speciellt när de kom till hela "tappade oskulden-första kyssen"-biten, då var dom som ena gamar. Björn gjorde de bra iallafall. Tappert att hålla ut. Way to go!

Nå, vad mer?
Teatern, ja, teatern.
Det börjar dra ihop sig nu, premiär på Onsdag. Kostymrep och pressvisning på Tisdag. Grymt nervöst men jag längtar som faan! Hoppas och tror att när det väl är de riktiga föreställningarna, att jag kommer ta mig i kragen och spela förbannad som fan. Måste träna här hemma på lite rörelser med käppen. Enligt Johnny måste jag lära mig att använda mig av den mer, och jag tror det skulle underlätta. Istället för att känna mig fånig och hytta med näven mot Ann kan jag använda mig av käppen. Det blir lite mindre, ja, obekvämt kanske man kan säga?

Imorgon klockan två ska 16åriga Amanda infinna sig vid forumkorsningen, och med mig ska jag ha; Slalomskidor, slalomkläder, mourrika, hjälm, en korvring och ett glatt humör.
Detta är det enda jag fått veta, och att brevet kommer ifrån festkomittén.- Det blir spännande att se vad det blir. Om det blir en skotertur eller kanske Kanis? Man vet aldrig vad mina brudar kan hitta på.

Btw, nu har ÄNTLIGEN mitt smink kommit, älskade älskade foundation <3
- Då man är av samma ädla börd som jag (Dvs rött lysande på kinder, haka och panna) är en riktigt bra foundation ens drog.<33

Palabras läsare!
/amanda

Det drar ihop sig.

Nu är teaterprojektet verkligen i full gång, vi har flyttat in på forum helt och hållet. Från morgon till sen kväll. ;) Igår fick vi pröva smink och kläder. Förutom att jag såg ut som en missövd bulldog var det skitkul. (Poängen är dock att jag ska se trött och tärd ut eftersom jag är en gråskäggig gammal man i mina bästa år)

Nåja, idag började de som ska sjunga att träna på sången. Det var första gången vi andra fick höra dem sjunga och de gjorde det verkligen jätte bra, hela högen. Inte en chans att jag någongång skulle ställa mig inför en hel uppsättning med ungdomar och sjunga, eftersom jag är totalt tondöv och inte kan höra skillnad på ljusaste/mörkaste tonerna..

/amanda

torsdag, mars 06, 2008

tp-kul

Haha, grymt kul idag på tp'n, minns inte allt.. men typ två grejjer iallafall;

"Jag har ett hål i pannan. Här mitt i. Det är alldeles tomt"
- Julia om huvudvärk.

"Ta betäckning !!"
- Ann, då vi spela upp en scen med skräcktema ^^

"Din dotter .. är en slampa"
"Hon brås på mig"
- det sa jag (nedersta) i en scen med föräldramötes-tema.

Usch jag är så less min blogg.
Måste börja bli seriös.

/amanda

onsdag, mars 05, 2008

En rosa, lullig historia.

Del 2.

-[Irla skriver]-
Elliots popularitet sprider sig som en löpeld bland Solvindens tonårsflickor. Var man än går hör man imiteringar av hans genombrotts-replik "Jag har en fisk i skon. Vänta ett tag" (Den låter förskräckligt udda men i rätt sammanhang är den dråpligt rolig!) Att Elliot har glimten i ögat hela filmen igenom och sätter sin roll perfekt, gör det såklart inte lättare. Inte ens Molly, som alltid påstått att hon aldrig i hela-vida-världen kommer att bli kär, suckar kärleksfullt varje gång Elliots namn kommer på tal. - Vilket är ungefär jämt, så kort sagt suckar Molly 24/7. -
Det blir en väldigt rolig pantomim, babblande tonårsflickor och Molly, som med sin basröst sitter och suckar långa lugna suckar. Som en bas ungefär.
Senast idag i klassrummet, då vi satt och väntade på att Professor Krank skulle komma, uppspelades den ytterst roliga scenen. Några tjejer, Lenita och Natascha drog Elliots replik "Jag har en fisk i skon. Vänta ett tag". Två röda sekunder senare hade snacket spritt sig och även nått Molly som satt och suckade i takt.

tisdag, mars 04, 2008

AmandaF16.

grattis till mig. Jag blir 16idag :)

Väntade mig absolut ingenting igårkväll, eftersom jag får språkresan i födelsedagspresent av mor och far. Och eftersom pappa inte ens är hemma i veckan förväntade jag mig inte att mamma skulle köra med det vanliga "sång på morgonen,tårta och paket" jag antog att det skulle bli som vilken skoldag som helst. MEN, så vart det inte alls. Mamma kom in strax före halv sju, med en bricka. På brickan låg två paket, ett glas juice, ett ljus och en rosa bakelse med grädde och marsipan. Hon sjöng också, faktist, haha :) Sötmamma.
IallaFullaFall paketen innehöll:
"Volympuder" från Schwartkopf
Och en bok; Är det någon där? Av marian keyes.
Precis vad jag önskat mig faktist !

--

Är hemma idag också, lite feber på morgon men det är bättre nu. Känner mig rätt så frisk. Ska på teatern vid två idag ockå, tror jag. Känner mig tvungen, det är en veckan och en dag kvar tills det är premiär. Ojojoj.
Man får äta huvudvärkstabletter och glömma att man är sjuk, helt enkelt.
Dessutom, med lite smink kan man trolla så man inte ser så sjuk ut ;)

/amanda

måndag, mars 03, 2008

En rosa, lullig historia.

Det ni nu ska få läsa är en berättelse, vars handling utspelar sig i ett lummigt samhällemed namnet "Solvinden". Huvudpersonen är Irla, en tonåring vars liv mest består av skola, kompisar och lite prat om killar. Vi kommer också få träffa Irlas familj, och hennes bästa kompis, Särla. Längre in i den invecklade historien kommer vi att få stöta på namnen Björn, Leo, Elliot, Sasha och Lenita. Låt oss börja ! :

Vad gör du, om du, som tonåring plötsligt träffar den ungdomsstjärna, som din kompis är hejdlöst kär i, och sedan inser, att han vill ha dig , och du vill ha honom?

Del 1.
-[Irla skriver.]-
Mitt liv har något av en rosa luddig, tillvaro. Allting är gulligt och mulligt, pastellfärgat och perfekt. Jag är en tonåring som är duktig i skolan, har hästsvans och tuggar bubbelgum. (Samhället jag bor i verkar ha fastnat i 50talet.. Typ Grease all over the place) Jag bär mina skolböcker i en ryggsäck, har färglada kjolar och rosa puderringar på kinderna. Alla har så. (Alla tjejer iallafall) Det är som att Solvinden har fastnat i ett pastellfärgat 50tal, och alla invånarna här är på något sätt beroende av 50talet. De gamlingar som var unga då, vill ha kvar den tiden. Och de föräldrar som inte fick uppleva 50talet, vill ha kvar den tiden för att pröva hur det känns. Att tillägga är befolkningen här inte särskilt stor, så ingen tycker att vårt samhälle är knäppt. Dessutom ligger Solvinden långt från någon annan befolkning. Det är vi, vårt samhälle och sedan havet på ena sidan, en stor lummig skog och en bergskedja på andra. Vi är rätt så isolerade, med andra ord.
Men vi lever och är glada, vi må va ett folkslag för sig men vi bär alltid ett leende på våra läppar.

Min familj består av mamma Undy, Pappa Ove, och min storebror William. Vi har en finsk hamster också, Jona. Resten av min umgängeskrets består bara av Särla, och ibland Filippa, men Särla och jag undviker henne så ofta vi kan. Hon är något av en "böld-i-röven". Och hon klär sig fult. Framför allt klär hon sig fult.
När Särla och jag inte pluggar (vilket vi oftast gör eftersom både hennes och mina föräldrar vill att vi kommer långt här i livet) pratar vi pojkar, ser på tv-såpor eller läser skvallertidningar. För det mesta blir det en blandning av allt, men favoritsysslan är nog pojkar och skvallertidningar samtidigt, eftersom det oftast betyder att vi pratar kändisar. Hetast just nu är Elliot. Han är en skådespelare, 4 år äldre än jag själv och har just kommit upp på stjärnhimlen. Och alla älskar honom. Det pratas om honom på skolan, på radion, artiklar om honom finns i varenda skvallertidning och han är paparazzi fotografernas prio ett. Särla har honom som favorit, men jag tror att hennes lilla förtjusning börjar gå över i en riktigt kändis-crush, som kommer hålla länge. Själv är jag måttligt förtjust i honom, mitt sjätte sinne säger att han är en sån där ytlig Boy-Bitch. (Bitch av det manliga könet) Det finns bättre än honom. Helt klart.

Migrän fuck!

Sitter och ser "Take the lead" på canal+, bara för att jag inte har något annat att göra. Är hemma idag eftersom jag knappt sovit något och vaknade med migrän. Idag har de andra snöskulpturering, och jag vill verkligen vara med. Det är en sån där grej man bara gör en gång i livet, och nu missar jag den. Depp, depp, depp.

Ska försöka sova ikapp mig och sen fara på teatern ikväll, för det behövs och då spelar det ingen roll om jag orkar eller inte. Risken att jag inte skulle orka vore större om jag var på skolan idag. Nej, nu ska jag försöka sova.

/Amanda

söndag, mars 02, 2008

Oxford

Jag ska till Oxford i England till Sommarn! Blir en språkresa i tre veckor, far ungefär en vecka efter examen ! :)
MEN jag har lovat mig själv att inte hoppas för mycket, det kanske redan är fullt i gruppen?
Det här känns för bra för att vara sant! :)
/amanda

P.s Jag dansade JENKA med Nisti Sterk, inte polka.

Amanda fyller 16, tralal.

Missförstå dock inte förra inlägget;
Jag är absolut inte less på mina vänner, för dem är de underbaraste vänner man kan ha! Det enda tråkiga med sommarn om den blir som jag planerat är väl att vara frånskild från dem!
Jag älskar er flickor, ni vet vilka ni är. (Okej, en gammal klyscha, men iallafall)

På tisdag fyller jag år, och på lördag väntar tydligen en överasskning från mina loooovely outstanding vänninor! <3

Språkresa!

Moster och kusinen plus hundarna kom hit igår. Födelsedagspresangen till lillkusin var att fara och bowla, så vi gjorde det idag, mamma, moster, mormor, kusin och jag. (Jag vann, fyra strikes, hehe) Senare på eftermiddagen kom mormor och morfar för att få deras födelsedagspresent; en middag. Hade tänkt skippa middagen och fara till Gab för Melodifestivalen-kväll med hon och Emma, men eftersom middan var födelsedagspresenten till mormor avstod jag. Och det var nog på ett sätt rätt val, eftersom mormor sen sa; Det här var precis vad jag ville ha! En trevlig middag/kväll med heeeeela familjen samlad! Tänk vilken tur att man fått så fina nevöer och barno-barnen(barnbarn)

Dessutom, dagen stora nyhet; jag kanske ska på språkresa till Oxford i sommar! 3 veckor, boende hos värdfamilj. (Alternativet fanns att bo på campus men då kostade det typ 8000kr mer) Har dock inte bestämt något än, men jag får fara för mor och far, så nu gäller det bara att kolla priser och datum osv, för det ser ut som att det verkligen blir av! Yey!
Dessutom kanske man hinner med/har råd med en resa till Gbg och pelikanen, det vore såå roligt! :D
Supersommar, helt enkelt.
Ska dessutom hinna med 3veckors sommarjobb. ^^
Det blir inte mycket tid i älvsbyn, om allt blir som planerat. Men samtidigt; vad gör det? Vill inget hellre än att åka härifrån.

Jag har en sån längtan nu; att få komma bort från älvsbyn och ut i världen, uppleva nya saker träffa nya människor, knyta nya band och utvecklas som människa. All den där jobbiga känslan som förföljt mig sedan jul verkar ha kommit på en lösning på problemet; att få utvecklas, kanske hitta mig själv. Att bli nöjd över den jag är och vill vara. Få fram mitt rätta jag som gömmer sig någonstans inom mig. (jag har bara inte hittat henne ännu)

Björn Gustavson var bäst ikväll.
/amanda

lördag, mars 01, 2008

nougatbullar

Jag har bakat nougatbullar nu, mums! :)
IallaFullaFall var det första gången på typ 8år som jag bakat bullar, och första gången jag bakat själv. Det vart gott, grymt gott, men lite sött.

Linus är hemma i helgen, Maggan är hemma, hundarna hade hon med sig och Leo ! :)
Släkten är värst?
Nja, men det är skönt att ha dem hemma iallafall.

/amanda