varför man inte ska kliva upp ur sängen

Jaha. Det här var ju en otroligt härlig start på dagen.
Vaknar vid 05.15 och tror att det är lördag, tänker "aah, idag får jag sova ut!" inser sedan när klockan ringer att så inte är fallet. Newsflash: It's friday!
Kliver upp, stressar igenom morgonens alla sysslor precis som jag brukar; duschar, klär på mig, packar väskan, torkar håret och sminkar mig förbannat fort och ser sedan ut som en idiot. Nåja.
Drar på mig jacka och skor i all hast och skyndar skyndar sedan iväg mot bussen. Halvspringer. Inser att vart fasen har jag nycklarna? Inte i fickan iallafall. Skyndar hemåt igen. Inser att nycklarna visst var i jackfickan. Kollar klockan och är seeeeeen sen sen, måste ta cykeln om jag ska hinna. Cykeln som stått ute hela natten och är övertäckt med snö. Behöver vantar. Hittar inga vantar. Springer runt i huset och letar som en galning.
Mamma kommer som räddaren i nöden och säger att hon kan skjutsa. Vi skrapar rutorna på bilen, sätter oss och börjar köra när bilen säger att nåt är fel med handbromsen eller de andra bromsarna eller nåt. Jaha. Underbart. Bilen funkar inte. Jag hinner inte till bussen. Underbart.

Jag är så glad nu. På strålande humör.
But still, det kan alltid vara värre, så nu ska jag ta vara på tiden och göra bort både lite Interactive Oral Presentation samt lite Extended! Har i så fall tillräckligt med tid så jag kan prata med Helena då jag kommer fram med sena bussen, innan vi drar vidare till Luleå för studiebesök.