Kaffe! Kaffe! Kaffe!

Dagen började lite smått miserabelt men verkar sluta desto bättre!
Vart kvar längre än väntat på skolan eftersom Carro hade privatlektion i historia med mig och Marika och plötsligt såg vi ljuset, Marika och jag, och i ljuset stod Carro och predikade om halta, schizofrena katter med multipla personligheter.
Poletten föll ner litegrann kan man väl säga.
Jag ska nu inte påstå att jag kan allt men jag förstår mer än jag gjort hittills och det känns t-o-p-p-e-n !

Nu pimplar jag i mig en stor kopp kaffe för att vakna till liv innan jag börjar bråka med word och extended. Sen bär det av till Julia ikväll. Hon ska få en sen liten födelsedagspresent, och så skall cas papper skrivas under och kryddor säljas (heheheheh). Blir mysigt.

Puss och adjö


Du är inte den du har varit. Och du kommer inte återgå till den du var. Ibland vet jag inte hur jag ska hantera det. Jag vet inte hur jag ska hantera det faktum att jag, som är många många år yngre, är den som tänker klart. Den som är rationell, den som kan. Jag vet inte hur jag ska hantera det faktum att du blivit någon annan än den du var. Jag vet inte hur jag ska hantera hela situationen på annat sätt än att bli arg, frustrerad, och förbannad på livet i allmänhet.
Men jag saknar dig. Tro aldrig något annat.