Mamma och jag gick ut för att ta en promenad längst älven. (OBS! Galet lerigt och folktomt, - därav stövlarna) Så plötsligt fick mamma för sig att få till en bild på mig, jag som aldrig någonsin syns på kort (då jag oftast är den som tar dem. Trivs rätt bra med den rollen). Här nedan följer beviset på varför jag inte ska vara motivet framför en kameralins. Jag kan inte vara seriös.
Drog en silly walk a la John Cleese!
Mamma säger; titta åt höger! 
Sen blev det lite så här:
Tjusigt!
Jag förklarar effekten av att ta bilder underifrån; dubbelhakan.
Här fick hon väl till en helt okej bild.
Mot slutet så artade det sig lite;
Och så har vi den enormt stela Amanda som aldrig kommer att känna sig bekväm framför en kamera :
Och bilderna är suddiga och färglösa pga:
1. Dåligt ljus
2. Mamma kvalificerar inte som proffsfotograf direkt
3. Jag har inte photoshop längre
Nu är det dags för sömn. Imorgon ska jag övertala Töre att valvaka med Carrow och mig på söndag.
Adjö.
Adjö.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar