Påvägen till Kåbdalis upptäckte jag till min (och Emmas) stora glädje att jag hade några gamla skumdum/coca carola låtar på telefonen, fortfarande. Så nu är jag beroende av musiken igen. Phil Collins har fått konkurrenter. .
Länge sen jag lyssnade på dem, Skumdum, CocaCarola, Köttgrottorna, Bad Religion, ja, alla de där. Såg mig själv som lite udda då, så jag tyckte musiken passade bra till mig. Att jag faktist gillade musiken var väl egentligen oviktigt. Den passade lixom till min immage. Och jag var stolt, stolt stolt. Jag var förvirrad över vem jag var och ville vara så jag trodde att jag äntligen hittat mig själv igen, den jag var. Men, uppenbarligen inte.
Fast, nu är allt det normala igen. Har bara lite problems (fortfarande) med vem jag är, hur jag är, vem jag vil vara, osv. Men, sånt hör väl tonåren till? Typ, hormoner eller nåt.
Coca Carola - precis som förut
(För gamla och nya tiders skull) :D
tralalalalaa ännu en underbar dag
tralalalalaa vakna nu vakna nu
ja vill att du ska bli precis som förut
vakna nu vakna nu
ja vill att du ska bli precis som förut
1 kommentar:
Jag tror de flesta undrar över vilka de är när de är i tonåren, ja. Man förändras ju så enormt mycket då.
Skicka en kommentar