Var och såg Nisti Sterk (det ska vara en liten krumelur ovanför e:t som jag inte får till) idag med Karin på forum, den var grymt bra! Föreställningen hette "För sverige i tiden" (Ni vet, som det står på enkronorna. Det är citat av nån kung som sagt så)
Iallafullafall så var den fruktansvärt bra! Det var låångt i från fullsatt, men för att vara ärlig är Älvsbyborna inte så glada i teater, så länge det inte handlar om revyn. Det var nära att jag inte for, men Karin övertalade mig och det är jag så väldans mycket glad för!
Pjäsen innehöll en superB blandning av humor, allvarsamhet och pep-talk. Man fick följa Nistis resa från hennes hemland (kan det ha varit kurdistan..?) till Sverige. Man fick höra berättelser om uppväxten hos hennes farfar och flytten över till Sverige. Vi fick även höra om hur hon som 7:åring för första gången såg Nils Poppe och beundrades över hur han spelade teater med hjärtat. Hur hon kämpade för att komma in på scenskola, praktiserade på riksteatern och sen, tillslut blev uppringd av.. Blablabla Austen-nånting. Det var helt fantastiskt!
Dessutom fick Karin, jag och två till komma upp på scen och dansa polka. Fick även benämningen Andersson, så nu vet ni det!
Nåja, rekomenderar dock denna pjäsen starkt, den var grymt bra och man ville inte att den skulle sluta.
Iallafullafall så var den fruktansvärt bra! Det var låångt i från fullsatt, men för att vara ärlig är Älvsbyborna inte så glada i teater, så länge det inte handlar om revyn. Det var nära att jag inte for, men Karin övertalade mig och det är jag så väldans mycket glad för!
Pjäsen innehöll en superB blandning av humor, allvarsamhet och pep-talk. Man fick följa Nistis resa från hennes hemland (kan det ha varit kurdistan..?) till Sverige. Man fick höra berättelser om uppväxten hos hennes farfar och flytten över till Sverige. Vi fick även höra om hur hon som 7:åring för första gången såg Nils Poppe och beundrades över hur han spelade teater med hjärtat. Hur hon kämpade för att komma in på scenskola, praktiserade på riksteatern och sen, tillslut blev uppringd av.. Blablabla Austen-nånting. Det var helt fantastiskt!
Dessutom fick Karin, jag och två till komma upp på scen och dansa polka. Fick även benämningen Andersson, så nu vet ni det!
Nåja, rekomenderar dock denna pjäsen starkt, den var grymt bra och man ville inte att den skulle sluta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar