Jadajadajda.
Om jag hade något intressant att skriva skulle jag skriva det. Och om jag hade något vettigt, viktigt och något smart att säga skulle jag säga det. Men tyvärr, jag har inte förändrats och det har inte heller mina tankar, idéer eller min inställning.

Nåja, i och med min lugna rätt så trista helg, har jag haft en hel del tid att fundera. Mest på året som gått, vad jag gjorde idag för ett år sedan och vem jag var då.

Jag pluggade en hel del då. Kämpade för att ha kvar alla MVG'n samt höja mig i många ämnen. Jag var en mes också, som aldrig någonsin sa nej som inte drog några gränser och som ofta ofta grät för att jag blivit sårad av människor som tagit mig förgivet.
Jag "taggade" inför Oxford också, sparade pengar, planerade, ordnade och byggde upp ett enorm mod och en massa förväntningar. Men samtidigt var jag osäkrare på mig själv än tidigare. Någon sorts svacka antar jag.

Men, året som har varit; sommaren -08, hösten och nu slutligen våren -09, har jag nog lärt mig och utvecklats mer än jag någonsin gjort förut. Oxford fick mig att inse att jag faktiskt klarar mig på egen hand, och att man måste prata och visa vem man är för att överleva. Att (i viss mån) starta ett nytt liv genom Gymnasiet i en annan kommun har även det fått mig att inse att jag klarar mig själv. Jag har också insett att det faktiskt finns människor som inte dömer efter första intrycket, utseendet och vem man verkar vara. Jag har stött på människor som faktiskt är öppna även om man inte har samma stil, umgås i samma kretsar eller ser likadana ut. I jämförelse med Älvsbyn är ju detta paradiset.

Och även om jag varit sönderstressad, (fått anpassa mina krav på mig själv efter hur mycket jag faktiskt orkar med) bittrare och även lugnare än vad jag brukar vara (allmänt mer känslosam) är det jävligt värt det.
Jag har lärt mig en massa, fått ut så mycket av det och fått lära känna nya underbara individer.
Jag kan nog inte vara mer än nöjd med året som gått.