Åh jag vet inte vad det är med mig. Men jag känner mig så.. tillfreds.
Ett tag trodde jag att det berodde på att jag återigen är ett blankt papper och att jag inte är deppad längre. Men så kom jag på att kanske det berodde på att torsdagen var över och att jag bara har 4 franskalektioner kvar iår.
Jag vet inte vilket, och kanske spelar det ingen roll? Hur det än visar sig vara får jag väl reda på det. Jag är tillfreds iallafall, med solen, med asfalten, med den lilla snö som finns kvar, med doften av sommar på mina fingrar, med.. en hel del.

Jag kan inte säga att det har gått över, men jag påstår heller inte att livet är en pest.
Jag är någonstans i mitten. Vet bara inte riktigt vars.