Jag hade precis duschat och var påväg tillbaka till mitt rum när jag såg en barnvagn stå parkerad på cykelstigen utanför vårt hus. Det snöade ganska rejält och vagen var ganska fylld av snö. Jag såg inte till en endaste människa och jag kunde för mitt liv inte begripa varför vagnen stod parkerad just där just då. Jag skyndade att klä på mig och gick sedan ut för att se om det låg något litet barn i vagnen, men tänkte att det kan det ju för guds skull inte göra.
Jag kikade ner i vagnen och där rejält nerbäddad låg en liten bäbis och jollrade litet för sig själv. Jag blev helt ställd, ty jag såg fortfarande inte en enda människa i närheten. Jag kände mig hemskt villrådig och sprang in igen till Linus och sa "det ligger en ensam bebis därute! I en vagn!!" sedan skulle jag skynda mig ut igen för att hämta in den lilla stackaren när jag såg min granne skotta deras uppfart. Min granne som just fått barn, justja. Hon hade varit precis på andra sidan hörnet när jag var ute vid vagnen och jag hade ju såklart inte sett henne då. Tack gud.
Ni kan ju tänka min puls; vem fan lämnar ett barn utanför ett hus bara sådär?
Fast nu var det ju inte så, som tur var.
Annat jag har gjort idag är:
skrivit klart och mailat in psykologin!! tjoho! Nu behöver jag aldrig bekymra mig över det längre. Så, jag tycktes det behövdes firas så det gjorde jag med apelsinglögg och pepparkakor. Sen har jag slagit in lite julklappar varav en ska få följa med till skolan på IBs lilla Julafton imorgon!
1 kommentar:
Shit, vad läskigt! Men vilken tur att det inte var så farligt som man kunde tro!
Vad mysigt det låter. Glögg och presenter... Jag gillar inte glögg själv, men jag kan tänka mig att det är julmysigt för de som tycker om det. ^^
Skicka en kommentar