Du vill slänga tårarna på dom och slänga dom hårt

Ibland (typ när jag inte haft tillgång till spotify på ett tag) så glömmer jag hur mycket jag tycker om Ulf Lundell. Han skriver fantastiskt vackert, vare sig det gäller musik, poesi eller skönlitteratur. Då är det så himla fint att han är en gammal man med många år i branschen. Det finns ett flertal album att lyssna igenom, nya låter att upptäcka och nya vackra meningar att förälska sig i.
Han är en fantastisk konstnär också. Bara sådär otroligt estetisk, antar jag.



Till och med kakelgolven
med skit och fimpar förskjuter dej
och taunnelbanehallens viskande eko
vet vem som njuter dej
Du vill slänga tårarna på dom
som is och briljanter
och slänga dom hårt
Slänga dom på dom som har
det lätt
för att du har det svårt

Det fina klirret från glasverktygen
har du vant dej vid
och alla tripper tog du
för att som du sa slippa bli gravid
Och din morsa hon ville du
skulle va
nån slags konfekt i kartong
och din farsa han såg dej
som flygvärdinna
och du blev rädd av allt tvång

Vem ska rädda dej, Bente
ifrån tillvarons hundar?
Så att dom aldrig mer
Så att dom aldrig mer
får hugga dej