Och jag hatar det, hatar det.

Jag hatar att det ska hända nu. Jag hatar att det ska hända över huvudtaget. Jag hatar att jag undviker det och jag hatar hur det påverkar mig, och alla andra som är utsatt för samma sak. Jag hatar att det plötsligt är jag som är den förståndiga i situationen, jag hatar att det inte längre är en källa till trygghet. Jag hatar att det förändras och hur det får mig att må. Jag hatar att höra pratas om det och att det samtidigt hålls undan från mig. Jag hatar hatar hatar det.