Andas. Andas. Andas. Ta det lungt. Andas.
Jag förstår inte varför min dator jävlas så helvetes mycket med mig. Jag förstår inte varför ett dokument som jag sparade med text i plötsligt är tomt? Jag förstår inte jag förstår inte jag förstår inte. Och jag vill slita mitt hår, sparka, bita, skrika. Men nu andas vi, tar det lungt, och tänker rationellt. Det kunde ha varit mycket mycket värre. (Typ, att hela historian hade försvunnit).
För övrigt kan jag ju meddela att stressen gör mig till en förvirrad höna och jag kan inte komma ihåg saker längre än ett par minuter innan de passerat ur huvudet på mig och förblir något jag skulle komma ihåg men som jag inte minns.
Det är så mycket som ska hinnas med och så lite som blir gjort. Jag hade behövt sova i ett dygn och sedan ta tag i livet igen. Men, så är det, IB kommer inte bli lättare så det är bara att bita i det sura äpplet och ta tag i saker. Om en vecka har jag lov!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar