Ulf Lundell - Jack

Var som sagt förbi Julia ikväll, och det var snajsigt. Lätt värt cykelturen som krävdes. Hehehhe.
Gav henne den pyttelilla födelsedagspresenten, åt swartschwaldtårta (orkar inte kolla upp stavning. Öh) precis som på den gamla goda tiden och pratade sedan på om ditten och datten. En helkväll innefattandes nudelsoppa, efterrätt och film är redan inbokad någon gång i höst. Ser framemot det.

Annars..... ah, tröttheten. Stressen. Men imorgon är det över. Förstår ni?! Över! Aldrig mer Extended Essay. Aldrig mer presentation av citat, aldrig mer frasen "Jacks utveckling", aldrig mer statusen "skriver EE" på facebook. Aldrig mer. Aldrig mer. Fyfan vad gött!
(Är även extreeeeeeemt glad över att jag inte skrev essän i något ämne där det krävs mer än en källa. Hehehehhe. Skönt)

Nu; sömn.
Imorgon: finish och inlämning av EE samt stugan (extremt skönt. Blir sömn och psykologi då)

aa. That's that.

puss och adjö

Kaffe! Kaffe! Kaffe!

Dagen började lite smått miserabelt men verkar sluta desto bättre!
Vart kvar längre än väntat på skolan eftersom Carro hade privatlektion i historia med mig och Marika och plötsligt såg vi ljuset, Marika och jag, och i ljuset stod Carro och predikade om halta, schizofrena katter med multipla personligheter.
Poletten föll ner litegrann kan man väl säga.
Jag ska nu inte påstå att jag kan allt men jag förstår mer än jag gjort hittills och det känns t-o-p-p-e-n !

Nu pimplar jag i mig en stor kopp kaffe för att vakna till liv innan jag börjar bråka med word och extended. Sen bär det av till Julia ikväll. Hon ska få en sen liten födelsedagspresent, och så skall cas papper skrivas under och kryddor säljas (heheheheh). Blir mysigt.

Puss och adjö


Du är inte den du har varit. Och du kommer inte återgå till den du var. Ibland vet jag inte hur jag ska hantera det. Jag vet inte hur jag ska hantera det faktum att jag, som är många många år yngre, är den som tänker klart. Den som är rationell, den som kan. Jag vet inte hur jag ska hantera det faktum att du blivit någon annan än den du var. Jag vet inte hur jag ska hantera hela situationen på annat sätt än att bli arg, frustrerad, och förbannad på livet i allmänhet.
Men jag saknar dig. Tro aldrig något annat.

skolfoto

skickar in Romeo and Juliet artikeln, skickar in WL1, skickar in biologin. Puh.
Ytterligare några saker ur världen. Och, imorgonkväll, då kommer jag aldrig behöva skriva en EE igen. Förhoppningsvis.

Och så hoppas jag att vi håller tummarna för att jag inte lider av magkatarr. Det finns inte tid för det just nu. Sååååååååååå håll tummisssarna! :D

effektivitet

Har suttit hela eftermiddagen och tänkt "jag hinner till gymmet, jag hinner till gymmet, jag hinner till gymmet". Kanske lite väl tidsoptimistiskt då min abstract knappt är påbörjad, gymmet stänger om 1,5 timmar, jag har inte förberett något whatsoever inför imorgon (en rutin jag har varje kväll är att plocka ihop diverse skolgrejer som ska med till skolan, plocka fram kläder osv osv inför nästa dag. På så vis kan jag sova längre) osv osv.

Kommer inte hinna.
Jag såg faktiskt nästan framemot mina 30minuter på crosstrainern. Nästan. Öh.

Måste chilla lite om jag inte ska spendera upp alla pengar jag sparat inför Spanien.

Note to self: födelsedagspresent till Julia imorgon innan bussen.

koffein

Min lön har inte kommit ännu (?!) så det måste kollas upp.
Skall trots detta spendera 300kr på en galet fin randig kavaj idag.

I övrigt ska jag skriva abstract och slutsats till extended, men jag har proppat i mig en rejäl kopp med kaffe så jag känner mig pigg och positiv. Och så skall gymmet besökas och jag ska spendera minst 30min på crosstrainern. Uuuuuuuuuuuh. Tråkigt.

Det här med migrän (tantåkomman)

Mamma påstod att min migrän var kopplad till stress. Bullshit, sa jag.
Men när lär man sig att mamma alltid har rätt?
Så fort historiefrågorna och svenskadikterna dök upp i mitt pidgeon hole så började de där förbannade mojängerna göra sig påminnda. Det hela har dock inte "brutit ut" som man säger på finaste kärringsvenska. Det har dykt upp för att påminna mig om att det finns där ett par gånger under dagen dock, men inget värre än så. Måste medge att jag skäms lite, ty själv anser jag att migrän fan inte kan klassas som åkomma eller sjukdom eller dylikt.
Men visst kan det väl det.
(Och ännu värre är väl det faktum att jag faktiskt bloggar om det. Hej nej jag har inget liv!)

Men nu ska jag sluta klaga och gå och shoppa. Julia har ju fyllt år för tusan! :)

P.S jag slutade två timmar före Carro och hon kommer ändå vara hemma en timma innan mig. Förstår ni hur galet jävla less jag blir på att penda till skitälvsbyn?! D.S